Tillbaka till toppen ↑ / Startsida
bloglovin

vad är det här ? :S
2007-12-02 @ 21:27:12
måste börja med att tacka för en helt underbar fredag kväll/natt o lördag morgon med tjejerna :)
bilder finns på bilddagboken


lördan sen åkte jag hem till älsklingen o lite senare åkte vi med Nisse o Sophie till Falun och sen in en snabbis på Kupolen.
på väg hem sen kom tårarna och förstod först inte varför, men allt rasa. det var bara en liten skitgrej som hände inne på kupolen bland oss fyra som sedan ledde till att tårarna rann ner för mina kinder i princip hela vägen hem.

men jag kände det sen att för varje dag som går gör det bara ondare o ondare för hur pappa beter sig o behandlar mig. som i fredags inför alla andra så hade du gått men kom tillbaka o sa bara att du hade glömt en grej sen gick du igen. men jag märkte vad du hämta, ringen! hur kan du bara fortsätta utan o säga något ? om du kunde säga till mig innan sommaren att ni troligtvis skulle göra det nu hösten/vintern, varför inte då berätta när  ni gjort det !? det gör bara ondare i mig nu än vad det skulle göra om du hade sagt något på en gång, för det är fan inte meningen att jag ska behöva säga till o undra! det är jag säker på !
och igår prata vi på telefon o du sa att jag skulle kom hem i tid, och jag skicka sms idag att vi skulle äta o lite så kl 17 o sen skulle Matte skjutsa hem mig. Men jag fick inge svar, sen kom jag hem till en tom lägenhet.
Klockan 21 öppnades dörren och du steg in utan att säga ett ord, jag hörde bara ett hej från henne men inge mer..
sen hörde jag att hon fråga dig ngt och du svara bara "men hur fan skulle jag hunnit det, jag får ju göra allt själv" o hon sa tillbaka "jaa jo jag vet inte vad man ska göra.."
men om du menar att jag kom hem försent varför sa du inte en tid igår för då? du verkar hela tiden tro att jag är ngn jäkla tankeläsare, o jag skicka ett sms då hade du kunna vänta med att ta fram adventsljusstakarna isåfall tills jag kom hem. Men spela roll? du var ju ändå inte hemma när jag kom.

och så ringde jag o prata med mamma för att jag verkligen bara mår piss nu, men hon kan inget göra jag bara tynger henne med att jag mår så dåligt som jag gör o hon får lov o sitta 13 mil bort o höra hennes dotter gråta i telefon pga att hennes förre detta man inte behandlar hennes dotter som man borde. och hon blir bara argare o argare.
men under vårat telefonsamtal ställer du dig bara i hallen o höjer rösten o säger att det är fika, och jag säger åt dig att du verkligen inte behöver höja rösten för du står mitt i dörröppningen in till mig. men det enda svar jag får tillbaka är: säg ja eller nej då, och jag svarar bara nej för du säger ju inte ens hej till mig när du kommer hem. sen går du.

det enda mamma kunde göra ikväll var att säga åt mig att jag måste prata med dig, och det vet jag själv men ibland orkar jag inte o vågar inte för att bara bli o må ännu sämre men jag måste ta mig i kragen nu för jag orkar inte mer o mamma har lovat mig att om det blir nå problem så ska hon prata med dig. för hon är så sjukt irriterad på hur du gör mot mig just nu,

och just nu hör jag bara erat tjafs istället..
jag vill bara bort ifrån er två nu !


säger bara tack mamma och älskling, utan er skulle det aldrig gå ! <3

LÄS DETTA INNAN DU KOMMENTERAR:
- Jag gör inga gratis designbeställningar, endast gratis designer som alla kan ta del av, ibland tävlingar annars endast beställningar.
- Kopiering av mina bilder & kod är förbjudet!
- Reklam och liknande raderas omedelbart
- Bloglovin använder jag endast till mina favoritbloggar, inget annat.
- Har ni några frågor vänd er till mitt bloggsvar eller blogg@camillafamme.se

Kommentarer
Från: Carro

Jag tycker också att du ska prata med honom Camilla! Det kommer ändå ske förr eller senare, och ju snarare, desto bättre. Det är du som är duktig och vuxen då, inte han!

2007-12-02 @ 22:12:19
Från: Sara

Sweetie. Du vet att är det något så finns jag alltid här. om du känner att du behöver någon att stötta dig mot för att orka prata med honom så står jag redan här beredd. Om du bara behöver någon som sitter bredvid och lyssnar eller bara är där, så sitter jag redan här. Jag vet hur tungt det här är för dig, och jag vet hur enormt mkt energi du måste samla för att ta itu med det. Men jag vet också att du innerst inne vet att du måste göra det. Det kan inte fortsätta så här för du kommer gå itu. jag vet också att du kommer klara det. För vad folk än säger eller tror så är du en så otroligt stark människa. Och när du väl har tagit steget, så finns vi här för dig och tar emot dig, hur hårt du än faller.

2007-12-02 @ 22:23:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Följ min vardag i ord och bild som
högskolestuderande, egen företagare, skribent, sambo och hundägare.
Läs mer här..

Kontakt: blogg@camillafamme.se