jajjemen, det tog sin lilla tid. men nu är det iaf klart, :) skönt med lite julstämning här också. =)

hm jaha, klockan nio sa du ? nu är klockan tjugo i tio och än är du inte hemma. känns nästan som om du känner på mig att vi behöver prata. men jag orkar inte direkt när du kommer hem så här sent.
Idag måste jag iaf få tacka både mamma och mickis så mycket för allt stöd jag fått.
Mamma sa t.o.m åt mig att säga mig på tåget o åka upp om det skulle va att det kändes jobbigare.

Men morgonen var seg och sen gick jag till Mickis och då kändes det mycket bättre när jag fick träffa henne igen, sen när jag fick träffa älskingen en snabbis sen också. Men så sjönk jag när jag fick lov o säga hejdå åt båda dom två, och kände bara just då att det här inte skulle funka. och hela förmiddagen var ett rent helvete men jag stod ut, jag lovade mig själv att jag skulle klara det. för jag behövde vara kvar men eftermiddagen rullade på,
matten flöt och kemin var kanon och sen blev jag klar på bilden :)

men jag vill iaf tacka både mamma och mickis för allt stöd idag, ni betyder <3